LINK | SOURCE
10 produkter som blivit Free Libre Open Source Software
Öppen källkod glödhett bland it-jättarna – här är 10 produkter som blivit Open Source eller Open Source Software (som till vardags förkortas OSS) ---- andra vanliga benämningar är FOSS (Free ...) och FLOSS (Free Libre ...) som du borde ha koll på.
Ramverk, programmeringsspråk och artificiell intelligens. Att släppa sina interna projekt fria verkar vara det senaste i teknikbranschen. Nu har de stora teknikföretagen hoppat på tåget med öppen källkod på allvar. Det senaste året har flera av de allra största bolagen i branschen nappat på trenden, och släppt sina interna verktyg fria.
1. Spinnaker
Läs också: Mörka moln över öppen källkods-alternativet. Håller tiden på att rinna ut för Openstack?
2. Tensorflow
Artificiell intelligens är något som varje teknikföretag med självaktning satsar på, och Google är inget undantag. Nu delar de dessutom med sig och släpper sin plattform för maskininlärning, Tensorflow, som öppen källkod.
Läs också: Lyft din karriär med öppen källkod
3. Distributed Machine Learning Toolkit
Microsoft vill förstås inte vara sämre. Bara dagar efter att Tensorflow landade på Github släppte de sin egen ai-plattform fri. Två av företagets egna algoritmer för maskininlärning kommer med på köpet i DMTK.
Läs också: 4 experter om öppen källkod - nu och i framtiden
4. Flux
Läs också: Flux hoppar mellan moln och skrivbord
5. Kubernetes
Läs också: Google rustar sig för kampen om container-lösningarna
6. Dotnet
Microsoft har länge varit en aggressiv motståndare till öppen källkod, så det kom som något av en chock när det välanvända ramverket Dotnet plötsligt skulle vandra den vägen. Dotnet har öppnats upp succesivt sedan ett år tillbaka och är nu på god väg att bli helt open source.
Läs också: Microsofts öppna version av Dotnet allt närmare skarpt läge
7. Swift
Läs också: Apple kastar grus i Microsofts och Googles maskinerier med öppet Swift
8. Presto
Redan hösten 2013 släppte Facebook sin sql på Hadoop-motor Presto fri. Det är verktyget som ligger till grund för hela Facebooks enorma analyssystem som plöjer igenom de hundratals petabyta användardata som det sociala nätverket loggat under åren.
Läs också: Samsungs röda hatt ska ge draghjälp åt öppen källkod
9. HHVM
Det Facebook-backade projektet Hiphop Virtual Machine har inget med musik att göra, utan är en virtuell maskin skriven med öppen källkod som är till för att köra kod skriven i PHP och Hack.
Läs också: Samsungs röda hatt ska ge draghjälp åt öppen källkod
10. Grommet
HP:s kraftfulla ramverk Grommet som är till för att skapa användargränssnitt släpptes som öppen källkod i somras. Det innehåller ett antal verktyg för att skapa användbara och enhetliga gränssnitt.
Läs också: Lagringsjätten EMC har bestämt sig: Öppen källkod är framtiden
Alla gör det nu! Gamla sanningar förkastas och ersätts med nya. Det som en gång var kontroversiellt för vissa har blivit en naturlig del av de flestas vardag, indirekt eller direkt. Vad pratar vi om? Öppen källkod förstås!
För några var det en =>total surprise* eller fullständig överraskning när Microsoft hösten 2014 deklarerade ”Vi älskar öppen källkod”. Men för de som mer noggrant följt företaget och de senaste årens allmänna trender var det faktiskt inte helt oväntat. De stora teknikjättarna av i dag både använder och bidrar till öppen källkod-projekt i någon form. Förhållandena har blivit de motsatta mot hur de en gång i tiden var – att undvika öppen källkodprojekt är föråldrat.
Nu är det förstås inte bara hos stora företag inom teknikindustrin användningen ökar, utan vi ser öppen källkod-baserade produkter inom alla typer av konsumentprodukter och prylar, från telefoner och plattor till tv-apparater och bilar. Vi ser det användas på universitet och inom forskning, i rymdsonder, det upphandlas inom offentlig sektor, nämns i politiska motioner, och det talas om det på EU-nivå. Och vi ser det så klart bland utvecklare, administratörer och annan it-nära verksamhet.
Vad är det då för speciellt med något som egentligen är en licensform? Var började allting och hur kom vi dit där vi är i dag? Hur ser framtiden ut? Det är några av de saker som den här artikeln ska försöka att besvara.
Fri som i frihet 1983
Formades en rörelse för fri programvara – fri som i frihet, inte fri som i gratis. Begreppet öppen källkod fanns inte ännu, men i sak innebar fri programvara detsamma – rätten att studera, ändra, använda och vidaredistribuera program. Idéerna som sådana var inte nya, det som var nytt var att det fanns en rörelse som aktivt arbetade för att sprida dem vidare.
Ryktet säger att det var en bråkande drivrutin för en skrivare med sluten och ej ändringsbar källkod, som motiverade programmeraren Richard Stallman att skapa ett öppet Unixliknande system, byggt på fri programvara, samt en organisation – FSF, Free Software Foundation.En del företag kändes sig dock inte riktigt bekväma med att fria programrörelsen och organisationen FSF inte bara var ett tekniskt alternativ, utan även ett frihetligt, etiskt och politiskt sådant. För att betona att bara de tekniska fördelarna avsågs började termen öppen programvara användas i en del sammanhang.
En student vid namn Linus
1991 hände något som kom att få ett väldigt stort avtryck på användningen av öppen källkod. En student vid namn Linus Thorvalds hade tröttnat på restriktionerna för Unix-liknande operativsystemet Minix och skickade ut en blygsam post till en nyhetsgrupp: ”Hello everybody out there using minix – I’m doing a (free) operating system (just a hobby, won’t be big and professional like gnu) ...”.Den första versionen av Linuxkärnan hade sett dagens ljus, och den blev snart licensierad under Gnu Public License, GPL. Genom att förena de befintliga verktygen från sina egna projekt med Linux kunde det äntligen släppas ett operativsystem helt baserat på fri programvara och öppen källkod.
I en utvecklarfokuserad filosofisk artikel, ”Katedralen och basaren” av Eric Raymond 1997 cementerades slutligen begreppet öppen källkod.Under resten av 1990-talet och början av 2000-talet spreds användningen av öppen källkod, både som begrepp och arbetssätt för projekt, inom företag och hos teknikintresserade. Andra samtidiga trender som agila metoder och långt senare, öppen data, passade väl ihop med samma idéer om öppenhet och transparens.
Exempel på populära projekt och koncept som härstammar från den här tiden är webbservern Apache Tomcat, Red Hats Linuxdistributioner, lamp-system, Mozilla Firefox och Openoffice, för att bara välja några av många projekt.
Alla företag var under den här perioden inte lika förtjusta i tankegångarna om öppen källkod och GPL – ett välkänt uttalande från Microsofts dåvarande vd Steve Ballmer i början av 2000-talet är att licensen GPL är att jämföra med cancer.
Öppen kod är vardagsmat
I dag har öppen källkod en helt annan acceptans än förr. Inom it-specifika områden är produkter baserade på öppen källkod snarast vardagsmat hos utvecklare och administratörer. På formella och informella initiativ delas och skapas kod och idéer som aldrig förr, till exempel på träffar och hackathons. Många projekt hamnar på Github, Sourceforge eller andra platser för versionshantering av projekt. Begreppet big data är inarbetat, och i samband med det produkter som Apache Hadoop, Solr, Open stack, Elasticsearch och så kallade nosqldatabaser.Det stora företagsjättarna är med och bidrar till olika projekt. Några exempel är Red Hat (som uteslutande arbetar med öppen källkod-baserade lösningar), Google (som sponsrat otaliga öppen källkod-projekt och ger stipendier till studenter som vill arbeta med öppen källkod), Facebook (som aktivt bidrar till flera projekt och Github-släpp) och slutligen Microsoft som nyligen släppte sin Dotnet-plattform som öppen källkod, och som har bidragit till virtualiseringsförbättringar i Linuxkärnan.
Trend i offentlig sektor
Från offentlig sektor ges blandade signaler om öppen källkod-användningen. TechWorld har senaste året vid flera tillfällen rapporterat om hur vissa myndigheter och stadsförvaltningar satsar på öppen källkodbaserade produkter i Europa. München är kanske det mest kända exemplet. Det är kanske inte revolutionerande många som valt att ta steget, men ändå tillräckligt många för att man ska kunna skönja en viss trend.Också i Sverige ser vi en del initiativ. Flera kommuner har lagt upp strategier för att använda källkod, exempelvis Östersund och Göteborg, och det tillkommer nya upphandlingsavtal i offentlig sektor under 2015 som innehåller mycket om och kring användningen öppen källkod och öppna standarder.
På mobilsidan ser vi en dominans av operativsystem byggda på öppen källkod – Linuxbaserade Android och Apples IOS, baserat på det öppna operativsystemet Darwin – medan populära program och applikationer ofta är proprietära.
På skrivbordssidan råder delvis det motsatta förhållandet. Det dominerande operativsystemet Windows är inte baserat på öppen källkod, men det finns numera ett rikt utbud av mogna program med öppen källkodlicens, allt från utvecklarverktyg till administratörsverktyg och kontorsprogram – exempel är Chrome, Firefox, Libreoffice, Gimp och VLC.
Google Summer of Code är ett årligt program där google ger stipendier till studenter som fullföljer ett öppen källkod-projekt.
Så kan din organisation bidra
Hur kan då ett företag bidra till öppen källkod? Ja, kanske har företaget en egen produkt, eller ett hjälpbibliotek som är värt att släppa som öppen källkod? Titta närmare på de licenser som finns, till exempel GPL3 och Apache, så att det inte kommer oväntade överraskningar i efterhand. Licenserna styr ju hur koden får användas, och här kan det vara stora skillnader.Ett mycket förenklat exempel är skillnaden mellan en GPL-licens och en BSD-licens. Om GPL används innebär det också att de ändringar och modifieringar som sker i koden måste släppas som öppen källkod, medan en BSD-licens säger ”gör vad du vill med källkoden, du behöver inte ge tillbaka ändringarna”.
Fundera också på var projektet ska hanteras, det finns en uppsjö av populära platser för det, till exempel Github, Bitbucket och Sourceforge.
Inga magiska underverk
En annan sätt att bidra kan vara att hjälpa ett projekt med programfixar eller nya egenskaper. Det viktigaste är dock att inte släppa sin kod öppet och sedan invänta magiska underverk i projektet. Man måste ha en plan för hur kodtillägg hanteras och hur projektet skapar en kreativ och intressant gemenskap med intressanta problem som lockar till sig nya utvecklare.Kom ihåg att ett redan befintligt projekt har sitt sätt att hantera tillägg och programfixar, från rena kaoset till en väldefinierad process med kod-granskning och återkoppling. Det bör undersökas innan man ansluter sig.
Det behöver förstås inte vara kod ett företag bidrar med – befintlig och översatt dokumentation för ett projekt är något som kan vara lika viktigt.
Andra sätt kan vara att sponsra projekt med något.
Vad är nyttan för ett företag? I bästa fall får projektet kodbidrag och granskningar, och kanske ges det uppslag till nya rekryteringskandidater.
En ökad exponering av projektet är en annan fördel. Att dela programfixar och nya egenskaper medför att företaget slipper potentiellt dyr intern-förvaltning när programfixarna ligger med i vanliga livscykeln av uppdateringar för en produkt. Att sponsra ett projekt kan ses som en typ av reklam.
Så nu hatar alla proprietärt?
Är det dags att gå hela vägen med öppen källkod nu, kasta ut det proprietära, gå med i FSF, och öppna upp alla nya projektet för att hänga med?Självklart inte – den balanserade blandningen av öppen källkod och proprietära produkter är framgångssagan. Så länge öppna standarder är fundamentet kan produkter och program kommunicera med varandra. Det som är annorlunda är kanske hur man tjänar på en produkt, vare sig det är tjänster, support eller indirekt något annat.
Ett exempel är Apple, som har valt en balansgång mellan öppet och proprietärt. Själva kärnan och delarna under det grafi ska skalet av deras operativsystem bygger på öppen källkod. Det övriga delarna är stängd kod. Apple släpper uppdateringar gratis, och tjänar in pengarna på att sälja själva hårdvaran, sköta sitt varumärke samt ha kontroll över sina programaffärer där bolaget tjänar gott på andelar av försäljning.
Förändrar ditt arbetssätt
Det har varit en lång och strävsam väg för öppen källkod och fri programvara att nå till dagens läge. Trender, teknik, och programspråk har kommit och gått, men under tiden har företag, offentlig sektor och privat personer långsamt och i allt större utsträckning tagit till sig konceptet.Tiden för att predika fördelarna är sedan länge förbi, nu handlar det om att utveckla konceptet. Det vi kan se är att behovet av byod, big data, öppen data, molnlösningar, sakernas internet och mobilitet fortsätter att öka, och att ingen vill uppfinna liknande produkter och projekt om och om igen. Öppen källkod förändrar sättet företag arbetar på.
Den som inte anammar öppen källkod hamnar snart på efterkälken, det har även företag som det förr så motstridiga Microsoft tvingats inse. I en allt mer föränderlig värld har många insett att det kan vara dyrt, långsamt och
ineffektivt att integrera, utveckla och hantera stängd programvara.
Det finns förstås många frågor som inte går att svara på än. Får vi snart se kontorsprogram som är så mogna att de är bättre än de informella standarder som finns? Kommer öppen källkod att bli ännu vanligare, eller har vi funnit den perfekta balansen mellan proprietärt och öppen källkod?
Det finns förstås också mörka moln på horisonten. Försök till att införa mjukvarupatent tycks återkomma med jämna mellanrum, och vore potentiellt förödande för öppen källkod, då ansvaret skulle ligga på utvecklaren att kontrollera att en algoritm eller en lösning inte redan var patenterad innan implementation.
TechWorlds slutsats
På många sätt ser framtiden för öppen källkod ljus ut. 2014 var året då även tidigare skeptiska företag ”kom ut” och sade sig älska öppen källkod. Nya innovationer och projekt som Docker och CoreOS fortsätter att strömma fram. På de flesta områden ser användandet och bidragen ut att öka.Tiden att predika för öppen källkod är sedan länge förbi, och licensen och kodbidrag ses av många en naturlig del av utvecklingen. Att fenomenet öppen källkod har kommit för att stanna är det ingen tvekan om. De flesta vill lägga resurser på att skapa nytt, inte på att uppfinna hjulet på nytt.
Det finns hinder och utmaningar kvar. Två saker som är av yttersta vikt för välmående är att använd andet av öppna standarder och frånva ron av mjukvarupatent också gäller i framtiden. Annars finns det stor risk att informationsutbyte och innovation kvävs.
Windows har fortfarande dominansen på skrivborden, men kommer den att vara för alltid? Kanske är det nya regler för upphandlingar och ramavtal som i slutändan löser den knuten.
Den mobila världen ser annorlunda ut, med inte fullt lika mycket appar i öppen källkod som proprietära. Kommer det förhållandet att ändras?
Innovation och öppenhet är framtiden – TechWorld ser med spänning fram emot vilka intressanta händelser 2015 kommer att bjuda på.
TechWorld ställde fyra stora frågor om läget för öppen källkod till fyra svenska experter. Här är deras svar.
Hur ser du på utvecklingen för öppen källkod just nu? Vad driver den framåt och vad bromsar?
Björn Lundell, forskare vid Högskolan i Skövde och ordförande för Opensource Sweden: Linux är ett tidigt exempel på ett oerhört framgångs-rikt globalt samverkansprojekt. Beräkningar från Linuxstiftelsen visar att
projektet representerar ett värde som överstiger 80 miljarder kronor. Det är resultatet av de miljoner individer som bidragit till utvecklingen. I dag är användningen av Linux mycket utbredd på många områden, med undantag för skrivbordet. Nästan alla innovativa it-företag använder öppen källkod och många konsumentprodukter som bilar och hemelektronik använder öppen källkod.När offentliga organisationer genomför it-investeringar finns goda möjligheter att stimulera utveckling, och vidareutveckling, av både nya och befintliga öppen källkod-projekt. Tyvärr är det långt ifrån alla aktörer som tar tillvara på den möjligheten.
Max Andersson, EU-parlamentariker och it-politiskt ansvarig i Miljöpartiets partistyrelse. Arbetar för mer öppen källkod-produkter i det offentliga: Det som tyvärr fortfarande bromsar är det juridiska. Trots att
lagen tydligt säger att datorprogram inte räknas som uppfinningar kämpar rättsväsendet med att stora aktörer vill att datorprogram ska vara patenterbara. Och där står det och stampar.Just nu verkar det som om högsta domstolen i USA håller på att skapa en patentfri trend, men i EU går det åt andra hållet. Det är ett stort problem för små företag att inte veta om man äger de program man skrivit själv eller inte. Upphovsrätten blir ett gungfly.
Daniel Stenberg, mångårig Linux-utvecklare, i dag systemingenjör på Mozilla: Det finns flera faktorer som driver öppen källkod framåt i dag.
Dagens it-baserade produkter har allt snabbare generationsskiften. Det gäller överallt, även för telekominfrastruktur och infotainmentsystem i bilar. För att klara av det här måste man gå mot mer återanvändning av kod mellan generationer. Samtidigt vill man inte låsa in sig eftersom man då riskerar att följa med en enskild leverantör ner i ett felval längs vägen.Det som bromsar är att många företag fortfarande tror sig kunna köpa bättre support eller en tryggare tillvaro från företag som säljer proprietära platt-formar, eller att man inte är bekväm med den flora av öppna källkodslicenser som ett Linuxsystem tar med sig.
Linus Björklund, systemadministratör, systemutvecklare och konsult på Örestad Linux: Det som driver utvecklingen framåt är helt klart att det är så
många entusiaster bakom den som verkligen brinner för sin sak. Roligt nog tror jag faktiskt även att det är den proprietära marknaden som för den framåt: folk vill ha fria och öppna alternativ.Det som ibland kan bromsa utvecklingen är detsamma som för den framåt: alla eldsjälarna. Det är så många åsikter om hur saker ting ska skötas, hur man ska förhålla sig till Unix-filosofin och liknande.
Branschjättarna älskar plötsligt öppen källkod. Vad beror det på?
Björn: Ledande teknikföretag har insett fördelen av öppen samverkan, speciellt för de delar av lösningen som är nödvändig, men i sig inte ger en konkurrensfördel gentemot konkurrenter. Många öppen källkod-projekt kan fylla en mycket stor del av ett enskilt företags behov av programvara för egna lösningar. De projekten finns det många gånger all anledning att fortsatt förvalta i ett öppet projekt, även efter att de införlivats i egna lösningar.Max: Patentfritt är bättre på alla sätt, så enkelt är det. Och jättarna vet hur man skapar patentfria områden mellan sig med korslicensieringsavtal och gigantiska patentpooler.
Daniel: Linux tar över inom alla system, på alla nivåer, utom desktop, så det är bara ett tecken på att bjässarna följer med dit massorna går. Proprietärt har alltid en viss tid i början när det har sin spets och kan briljera, men över tid kommer öppet alltid ikapp och krossar motståndet. Vi har sett det inom många områden.
När de flesta stora bolag går mot mer öppet betyder det att vi får mer gemensam kod i världen, och att det som är proprietärt flyttar längre upp i stacken och i många fall inte ens är i koden, utan ligger i tjänsterna eller data som tjänsterna använder eller erbjuder. Det finns också en allt större förståelse, inte minst efter Snowden, av att den enda riktiga garantin att man vet vad programvara gör och inte gör är att koden är fri.
Linus: Jag tror att det här delvis beror på ett generationsbyte och delvis att öppen källkod-aktörer har bevisat att de gör stabil och pålitlig mjukvara. Många har nog även insett friheten med att slippa licensbesvären som proprietär mjukvara ofta ger.
Allt fler myndigheter och andra stora organisationer väljer en it-miljö som bygger på öppen källkod. Hur ser du på den utvecklingen?
Björn: Primärt är det politiska krafter som hindrar. Det finns en omfattande kompetensinlåsning på flera plan som bromsar utvecklingen mot ökad öppenhet och transparens i olika lösningar. Rent tekniskt finns det många exempel på att öppen teknologi skalar väl och erfarenheterna från München visar att öppna lösningar kan fungera mycket väl även i större offentliga organisationer. Det är inte primärt tekniska skäl som hindrar en migrering till öppen källkod, snarare är det sociotekniska skäl – till exempel är det mer regel än undantag att det inte görs någon analys på konsekvenser för hela livscykeln.Max: Det är lika enkelt att gå över till fri programvara och öppna standarder som det är att sluta röka eller bli vegetarian. Det gäller både myndigheter och privatpersoner. Vi jobbar stenhårt med att få kunna använda fri programvara och öppna standarder i EU-parlamentet. Vi har just fått resultatet av en juridisk analys som säger att vårt jobb är helt i linje med transparenskraven i EU-parlamentets arbetsordning. Vi har också fått loss cirka 14 miljoner kronor i EU-budgeten som kommer att kunna gå till projekt som Debianparl, Parltrack och AT4AM. De är viktiga både för transparens och för demokrati.
Daniel: Det handlar oftast om skrivbordsmiljön. Det görs oftast av ekonomiska skäl, och det kan vara svårt att räkna in på kort sikt, mest på grund av hur existerande infrastrukturer och den egna kompetensen redan ligger i det proprietära.
Jag är helt övertygad om att man i väldigt hög utsträckning klarar att använda öppen källkod i de allra flesta verksamheter, och det finns ju precis som inom proprietära system möjlighet att köpa hjälp och anpassningar av konsulter. En stor fördel är att koden är öppen och ”vem som helst” kan hjälpa till, inte bara specialkonsulter från ”Dyra Firman”. Man behöver inte ens alltid köpa in hjälpen i ett specifikt land.
Linus: Det här ser jag som en mycket positiv utveckling! Minimikravet för att kunna lita på sin mjukvara är just att den måste vara öppen källkod. Myndigheter handhar ju sekretessbelagd information som inte får hamna i fel händer.
Jag menar att de flesta proprietära programvaror skulle gå att byta i dag. Det handlar mest om att folk bara ska vänja sig vid ett nytt gränssnitt, och att de ska lära sig att använda standarder, som till exempel odf för ordbehandling.
Vilka kompetenser tror du kommer att behövas inom öppen källkod i framtiden?
Björn: Det finns ett stort kompetensbehov och fortfarande florerar många myter kring öppen källkod bland beslutsfattare på olika nivåer. Det skapar osäkerhet bland användare och beslutsfattare, vilket leder till en outnyttjad potential. Under mer än tio år har det varit möjligt att få professionell support för öppen källkod, men det finns fortfarande många som tror att så inte är fallet.Den svenska skolan har under många år genomsyrats av it-satsningar som bidrar till elevers användning av slutna program och slutna standarder, i stället för att stimulera användning av öppen källkod och öppna standarder. Det påverkar i sin tur rekrytering till högre utbildning på ett negativt sätt, vilket leder till brist på viktiga nyckelkompetenser.
Max: Man behöver kunna mer och mer om grundläggande internetarkitektur och kryptering. Utvecklingen går mot att företag kommer att få ett ökat juridiskt och ekonomiskt ansvar för om saker och ting går snett. Då gäller det att veta hur man bygger appar som inte är trasiga från början.
Daniel: Jag tror att det beror på att branschen i dag är större och bredare än någonsin, samt att folk numera i hög grad utbildar sig mer i de högre lagren. Studenter blir ess inom webbtekniker och högnivåspråk medan allt färre känner igen assembler-instruktioner eller förstår hur cpu-nära bussar fungerar, eller ens hur man driftar servrar. Men jag vet inte riktigt hur man ska ändra på det. Det är en trend som pågått under en lång tid redan.
Att bidra till öppen källkod-projekt är ett bra sätt att lära sig och att bygga ett inofficiellt cv som visar framtida arbetsgivare vilken framåt och kompetent person man är, eller blir.
Linus: Det mesta lutar åt molnlösningar i dag, så Openstack och teknik runt omkring det, är saker man bör fokusera på.
Hallå där - Lars Densfelt, utbildningsledare på EC Utbildning.
Ni erbjuder sedan några år en yrkesutbildning som helt fokuserar på Linuxsystem. Varför en specifik Linux-utbildning?– Linux kräver en specifik kompetens. Andra nätverksutbildningar på marknaden är inriktade på Windows, så vi såg att det fanns ett behov av en Linuxutbildning när vi startade den första 2006. I dag är vi fortfarande nästan ensamma om att utbilda i Linux i Sverige. Våra branschkontakter bekräftar att behovet av Linuxkompetensen ökar stadigt.
Är det många sökande?
– Vi ser ett ökat intresse för utbildningen, antalet sökande har ökat stadigt sedan starten.
Hur ser efterfrågan på Linux-kompetens ut i it-branschen?
– Vid inventering av rekryteringsbehov i branschen 2013 inför att vi ansökte om att starta pågående utbildningsomgång fick vi till svar att det bara i södra Sverige fanns behov av mellan 70–115 nya Linuxmedarbetare.
Får de som går utbildning jobb?
– Av de tretton som tog examen i juni 2014 har nu åtta fått anställning i branschen, flera av dem på de företag där de gjorde praktik.
Ny bok om pixelkonst på Amiga 500 och framåt
Boken ---- The Master of Pixel Art ---- ska bli ett uppslagsverk över historiens viktigaste pixelkonst från Amiga 500 och framåt. Här är svensken som gör en bok om pixelkonst.
Med tekniska begränsningar och små färgpaletter gick det att skapa fantastiska bilder på datorer redan på 1980-talet. Nu vill grafiska designern Klas Benjaminsson visa upp den tidens skapelser och samla pixelkonstens historia i bokform.
– Jag försöker fånga lite av den estetik som bildades tack vare de begränsningar som datorerna hade, säger han till IDG.se.
Under namnet ”Prowler” har han själv gjort pixelgrafik under många år. Resan började 1989 när han sparade ihop pengar till en begagnad Amiga 500 genom att sälja jultidningar och sin gamla Commodore 64.
Läs också: Nedgrävda Atari-kassetter var rena guldgruvan
– Det handlar om ett långt intresse för min del. Pixelgrafik har varit en hobby i snart 25 år, det är därifrån jag lärt känna alla människor som är med i boken och jag lärde mig pixla och göra grafik, berättar Klas Benjaminsson.
Resultatet av ett kvarts sekel har sammanställts i boken The Master of Pixel Art som han lanserade på Kickstarter för ett par dagar sedan. Där ska verk och historier från 48 pixelkonstnärer presenteras. De allra flesta har varit med sedan Amiga 500-tiden, men det finns också några nykomlingar som börjat med pixelkonst under 2000-talet.
Det tidigaste materialet som finns med i boken är gjort på Amiga 500. Datorer som är äldre än så, som Commodore 64, har helt andra förutsättningar.
– Jag har dragit en linje vid Amiga 500. I tävlingar i pixelgrafik kör man ofta en uppdelning i de kategorierna: Amiga och uppåt, eller C64 och neråt, säger Klas Benjaminsson.
I The Master of Pixel Art finns både välkända klassiker och genomarbetade verk som hamnat mer i skymundan.
Läs också: Alla älskade inte Amiga
– Det finns så många kreativa människor som gjort så bra saker att de verken kan stå på helt egna ben, säger Klas Benjaminsson.
Vad fick dig att göra den här boken?
– Jag har saknat en bok som tar pixelgrafik på allvar och presenterar den på ett stilrent sätt. Den här boken vill jag kunna jämföra med vilken modern konst- eller fotobok som helst.
LINK | SOURCE PIXELART | SOURCE E-MAIL OR CONTACT TO THE AUTHOR
Further reading and articles + resources + even more about the journalist by a search on google...
=> he is a well educated guy ---- has worked for this pro mag at least since 2010 (but also for P1 Sveriges Radio and the gaming portal Eurogamer.) ----
Amiga Forum #012 *utvalda delar av den senaste publika tidningen från Swedish User Group of Amiga*
I (blogger) keep on rocking in the free world :-)
ReplyDelete=>.
ReplyDelete